Röriga veckor
Flytten till nya lägenheten och allt runt omkring har tagit mycket tid men väl på plats börjar det kännas riktigt bra. Lägenheten var helt omöblerad och förra fredagkvällen kl 8 anlände 73 lådor från IKEA. När vi gjorde beställningen erbjöd de sig att för 2500 kr montera ihop allt men det tyckte jag var helt onödigt. När alla paketen anlände ångrade jag mig bittert, men underbara Arna och Martin kom och hjälpte till så nu är allt klart. De bjöd dessutom på mat hela helgen och tacksamheten är stor att vi har sådana vänner som ställer upp när man som mest behöver det.
Men fredagkvällen blev lång. Vi börjde arbeta direkt allt var på plats men halv elva ringde Linda och sa att det blivit något fel på beställningen och att vi fått ett paket fel. Linda (Pers assistant) och hennes man fick komma till oss igen och tillsammans skulle vi försöka räkna alla paket. Att räkna till 73 är inte speciellt svårt och efter den kvällen kan jag räkna på både svenska, engelska och kinesiska, men när paketen är delvis utspridda och öppnade runt en hel lägenhet så blir det svårare. Vi var fyra som räknade och varje gång kom vi fram till olika svar. Efter en timme kunde i alla fall IKEA-killen (stackarn) åka tillbaka med det felande paketet.
Fortfarande saknar vi stolar men för första gången börjar det kännas som att komma hem. Jag har haft väldigt svårt att förlika mig med den kinesiska möbelstilen som är sirlig, obekväm för våra känsliga rumpor och alldeles för färgglad för min smak. Vi gjorde faktiskt ett försök att gå till third bridge-möbelmarknaden- för att leta möbler men de flesta av dem fick mig att må fysikt illa. Elsa tycker att jag är tråkig, hon gillar färg men hon har fått inreda sitt eget rum. Det går i vitt, rosa och orange. En i teorin omöjlig kombination men det blev riktigt fint.
Att vi dessutom har fått internet inkopplat i lägenheten underlättar en hel del och även om det inte fungerar riktigt så bra som vi önskar ännu så är vi en bit på väg. Vi har köpt till högre hastighet men om vi någonsin kommer upp i den återstår och se. Vi har blivit luttrade när det gäller nätverket, men sedan jag börjat följa med Per på jobbet för att överhuvudtaget kunna klara av mina studier, har jag noterat att saker och ting blir snabbare åtgärdat. Jag är inte riktigt säker på att min närvaro där uppskattas till fullo och därför märker jag att alla är intresserade av och lägger manken till att det ska bli ordning här hemma. Två av makarna Olofsson på samma arbetsplats är nog en för många...
Det är inte mycket som avslöjar att detta är ingången till en möbelmarknad
Inne på möbelmarknaden. Praktiskt att man kan köra lastbil ända in.
Den här också
Utsikt från balkongen
Men det gäller att man tittar åt rätt hall. Åt det här hållet är det inte lika rolig utsikt. Men under solnedgången och på kvällen är det väldigt fint att sitta ute i värmen och blicka ut över staden.
