swedeinchina.blogg.se

Det här är beskrivning av mitt år i Kina. Fakta om Kina, subjektiva betraktelser om kulturkrockarna mellan svenska och kinesiska traditioner och levnadsvillkor. Förhoppningsvis kommer jag även att kunna ge en hel del resetips runt om i Kina och Asien. Det kommer bli ett annorlunda, spännande, chockerande och lärorikt år från och med augusti 2013 och jag hoppas att ni vill följa med på resan!

Lång hemresa

Publicerad 2015-11-20 17:11:00 i Ningbo, Kina

På grund av studiedagar i Östersund lämnade jag Kina för ett par veckor. Resan är ingenting man ser fram emot. Först tre timmars bilresa till Shanghai. Därefter 10, 5 timmars flyg till Köpenhamn. Alltså 10,5 timmar. Det är inte roligt när man tänker att nu måste vi bara vara framme snart, vi har ju åkt i en evighet. Och så ser man på klockan. Okej. 5 timmar kvar.
 
Den här vändan innebar lite logistik. Per hade varit i Sverige veckan före och jag lämnade därmed Kina med det flyg som han anlände med. Det var lite speciellt att stå i den gigantiska avgångshallen och se flyget från Sverige komma in. Vinkade lite lamt, eftersom inte en människa på det planet ändå såg mig. Än mindre Per, om jag så skulle ha dansat jenka där i fönstret. Det är så här man får ett långt äktenskap att hålla-möten på distans med slussar emellan.

Men vänta lite här. Är inte det där...Sveriges Radios logga???
 
Har jag saknat detta? Nej, faktiskt inte.
Däremot det här. Liza och Angsjön. Vi var helt ensamma runt sjön.
 
Kommentarer (0)

7 november

Publicerad 2015-11-20 16:45:49 i Ningbo, Kina

 
Dagen innan min hemresa visade sig Kina från sin bästa sida. Klarblå himmel och 30 grader varmt. Elsa och jag tog en lång, lång cykeltur och hade en fantastisk dag tillsammans.
 
Nu så här innan jordgubbssäsongen är det satsumas som gäller. Och varför köpa dem från en affär när man kan köpa dem från ett flak? Billigt och otroligt gott. Som vanligt skickar jag fram Elsa att handla. Hon har blivit en fena på prutning. Och till skillnad från mig charmar hon alltid försäljarna.
 
 
Vi besökte bland annat second bridge. Vad man än behöver finns det där. Det gäller bara att rota rätt på rätt saker. Det är ingen konsumentbeteendevetare som varit framme och lagt fram det för att maximera försäljningen. Men det går bra ändå.

Gata upp och ner cyklade vi. Det kanske inte syns men efter gatan var bord utställda för lunch och samkväm. Livet sker ute på trottoarerna, om det så är att hänga tvätt, diska, spela spel eller äta. Och parkerar gör man lite hur som helst. Kina måste vara UPABs våta dröm.

Kvällen blev inte lika bra. Barnen åkte iväg på indisk fest vid femtiden. Tjejerna skulle åka dit och äta, men Linnea och Elsa sa att de inte skulle vara kvar så länge. Klockan 22 höll jag på att gå upp I limningen. Ingen telefon hade jag så att jag kunde ringa dem. Jag TRODDE att de var på en indisk restaurang inne i stan, men var inte säker. Det visade sig inte alls att de var där. Vid 23.30 kom de hem. De hade haft det trevligt och var förstås oskadda. Nu är Kina det enda land jag skulle släppa iväg tjejerna själv, men jag hann många gånger fråga mig själv hur dum i huvudet jag var som släppt iväg dem. För att inte tala om hur jag skulle förklara för Per att jag slarvat bort samtliga döttrar.
 
Kanske är dags att släppa lite på kontrollbehovet...
 
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela