swedeinchina.blogg.se

Nu är äntligen min dator tillbaka. Jag har länge haft problem med den och beklagat mig men Per har bara muttrat något om handhavandefel. Till slut blev han leds på mitt klagande och bad en av sina IT-killar titta på den. Det satt hårt inne men till slut medgav Per att det var fel på mjukvaran. Nu fungerar det betydligt bättre, men fortfarande tycker jag Ubuntu är lite knepigt att förstå sig på. Internetuppkopplingen är fortfarande dålig. Ibland kan den glänsa till och då kan man kan se något program på svtplay utan att det hackar, men i vanliga fall kan ett program ta en hel dag att se. Jag brukar ha ett program i bakgrunden när jag pluggar. Det är ingen studieteknik att rekommendera men det är rätt trevligt att få ta del av något svenskt emellanåt. Mitt absoluta favoritprogram, Veckans brott, är tyvärr slut så nu har jag gått över till Saknad. Jag tycker att det är fascinerande ur många aspekter. Dels är grundaren själv intressant att studera. Jag vet att han fått mycket kritik men den drivkraft han besitter för att hjälpa andra är beundransvärd. Han är dessutom skicklig på att få PR för sin organisation. Med babyn på armen tvekar han inte att ställa upp för andra. När jag nämnde för familjen att jag tänker anmäla mig som frivillig när jag flyttar tillbaka till Sverige sa dock alla i mun på varandra att det var en mycket dålig ide. Men jag har bestämt mig för att ignorera kommentarer som:-Har de inte tillräckligt många försvunna att leta efter, ska de behöva hålla reda på dig också i skallkedjan så att du inte försvinner? Intressant att studera en ideell förening med dess konfliker och hur de hanteras.

Men nu har jag, eller rättare sagt flickorna, upptäckt PPTV.com. Det är en kinesisk sida som innehåller allt möjligt och bäst av allt: engelskspråkiga filmer. Streamingen är snabb eftersom det är inom landet och även om sidan är helt omöjlig att söka inom så har jag tillräckligt med serier att titta på fram till jag åker hem. Till exempel hittade jag mängder av engelska deckare, min absoluta svaghet, och femte säsongen av The Good Wife, en av de få amerikanska serier jag har sett. Jag köpte den i Malaysia för drygt 10 kr. Den visade sig innehålla tre avsnitt. Jag övervägde att klaga, men släppte tanken på det. Trots allt var de tre avsnitten av god kvalitet. Inte som Pers film som han köpte för 8 kr. Efter några minuter började han höra snarkningar från personen som spelade av filmen från en annan enhet. Då måste man säga att kvaliteten på de kinesiska filmerna är betydligt bättre. De säljs bakom stängda dörrar längst in i videobutiken vi brukar gå till. Den enda gången jag varit missnöjd med hans filmer var vid, ja just det, The Good wife säsong 5. Glädjen över att ha hittat den (ja, jag begär inte särskilt mycket av livet) utbyttes snabbt till missnöje när det visade sig att det bara var de nio första avsnitten med. När jag höll på att ge upp hoppet över att någonsin få se de sista avsnitten hittade jag den på PPTV. Så här i efterhand kunde jag lika gärna ha hoppat över att se dem. Något mycket oväntat händer och det har förstört hela min världsbild. Som tur är kommer det nog att komma allt mer engelska filmer hit. Kineserna är väldigt förtjusta I västerländska filmer och inom sex timmar har en nyanländ film översatts på kinesiska och släppts. Det verkar inte så vanligt längre att de dubbas, utan filmerna släpps på orginalspråk.

Barnen har även hittat BAIDU. Här finns en sida, play.baidu.com, där man man spela låtar och även ladda ner spellistor på telefonen. Gratis. Äntligen kan jag spela lite musik när jag går där på löpbandet vilket gör det uthärdligt. Och på sidan finns allt med betoning på allt, även svensk musik. Jag har sökt på alla möjliga artister som Lasse Tenander och Fred Åkerström och baske mig om inte deras gamla låtar finns där. Skaparen av denna söksait tillhör de fem rikaste kineserna, om han inte är den rikaste. Förmögenhet deklareras inte alltid som den ska och därför är det en gråzon. Få vill dra till sig myndigheternas ögon men däremot skyltar man gärna med att man har pengar.  Min ständige inspirations- och informationskälla avseende Kinafrågor Jojje Olsson beskriver i sin bok hur rika kinesiska män gärna spenderar 100 000 kronor en kväll med sina kompisar på en utekväll. Ju dyrare och äldre whisky desto bättre image. Ytlighet är viktigt för en kines och det visar sig på många områden. Även om man sitter inne i ett eget rum, som är väldigt vanligt här, så är det viktigt att kunna visa för sig själv och för sina närmaste vänner att man är någon eftersom man kan spendera pengar.  Sitter man i baren eller på nattklubben ser man till att etiketten är vänd utåt så att alla, och då främst tjejerna, kan se hur välbärgad man är. Sägs det, jag är inte den flitigaste gästen på Kinas partyställen. Men kineserna är nog det enda folk som dricker whiskyn utblandat med grönt te, det vanligaste (enda?) groggvirket.

Jag har börjat drömma om svensk mat nu. I går natt drömde jag om limpa och natten dessförinnan drömde jag om palt.Jag ger mig dock inte in på att försöka tolka drömmarna, jag är lite rädd för vad som ska komma fram om min inre värld. Exempelvis drömde jag nyligen om att vi hade fest med bland annat Sten Vedin (?!) som en av gästerna...