Godissugen...not
Diskussionerna går höga om varför kineser är så smala. Är det att de inte har haft tillgång till vår feta, västerländska mat? Arv? Värmen? Jag kan direkt säga att det inte är någon av dem. Det har med felaktiga produktplaceringar och brist på kunskap inom konsumentbeteende att göra.
Om man blir sugen på något sött och går in på en affär så kan jag lova inom fem minuter är godisbegäret som bortblåst. Man vill inte heller äta någon som helst mat det närmaste dygnet.
Man kan gå och kika på godishyllorna i godan ro och tänka att det här ser gott ut...sniff, sniff...vad är det som luktar?...man tar ett steg till efter godishyllan och där, DÄR! har en vettvilling lagt rader på rader av torkad fisk, torkade näbbar, räkor, kycklingfötter, larver mm mm. Jag tror baske mig att jag sett en magsäck en gång. För er som inte har känt doften av dessa läckerheter så kan jag bara säga-lyckos er. Den får magen att vilja vända sig ut och in och jag har rusat ut från ett antal affärer i ren panik. MEN, för att komma ut måste man passera kassan vilket inte är det lättaste med alla köer och kaos som brukar vara i de smala gångarna. Kineserna har inte godis och andra godsaker som man inte behöver men som man köper bara för att det ser gått ut och för att det är lätt att stoppa ner i korgen, de har Durianfrukter. Själv stoppar jag hellre huvudet ner i vår slambrunn än att lukta på en durianfrukt. Den luktar, fel, stinker avlopp blandat med de vidrigaste lukter som överhuvudtaget finns på denna jord. Man skulle kunna säga att durianfrukten toppar hela upplevelsen.
Och vips - sötsuget har gått över!
Om man blir sugen på något sött och går in på en affär så kan jag lova inom fem minuter är godisbegäret som bortblåst. Man vill inte heller äta någon som helst mat det närmaste dygnet.
Man kan gå och kika på godishyllorna i godan ro och tänka att det här ser gott ut...sniff, sniff...vad är det som luktar?...man tar ett steg till efter godishyllan och där, DÄR! har en vettvilling lagt rader på rader av torkad fisk, torkade näbbar, räkor, kycklingfötter, larver mm mm. Jag tror baske mig att jag sett en magsäck en gång. För er som inte har känt doften av dessa läckerheter så kan jag bara säga-lyckos er. Den får magen att vilja vända sig ut och in och jag har rusat ut från ett antal affärer i ren panik. MEN, för att komma ut måste man passera kassan vilket inte är det lättaste med alla köer och kaos som brukar vara i de smala gångarna. Kineserna har inte godis och andra godsaker som man inte behöver men som man köper bara för att det ser gått ut och för att det är lätt att stoppa ner i korgen, de har Durianfrukter. Själv stoppar jag hellre huvudet ner i vår slambrunn än att lukta på en durianfrukt. Den luktar, fel, stinker avlopp blandat med de vidrigaste lukter som överhuvudtaget finns på denna jord. Man skulle kunna säga att durianfrukten toppar hela upplevelsen.
Och vips - sötsuget har gått över!
Ett litet urval av läckerheterna. De här är vacumförpackade och luktar bara äckligt. Riktigt vedervärdigt blir det när man passerar lösviktsvarianterna på dessa. Särskilt till det kinesiska nyåret bullas det upp ordentligt och lösviktskorgarna fylls hela tiden på. Under februari månad blir det fasta för familjen Olofsson. Jag tänker då inte handla.
Drömjobbet-dela och skära Durianfrukter (de stora frukterna) till höger. Just det, det är inga små rackare heller. Jag vet inte vad de stackars asiaterna har gjort för att förtjäna dessa...