Hua Hin, Thailand
Jag, harkel harkel, ligger lite efter med skrivandet, så nu blir det mycket på en gång. Jag vill bara skriva lite om Hua Hin, Thailand som vi värmde upp med innan Kina.
När vi kom fram till Hua Hin var vi ganska matta. Månader av planering för flytt, uthyrande av hus och lämnande av djur och familj hade tagit på, framför allt mentalt. Helt plötsligt så var vi bara på väg. Jag blev förstås dålig på planet. Som vanligt på flygresor. Jag förstår inte att man kan få så mycket värk av att sitta och vila, bli serverad mat och se film. Vi landade i Bangkok och åkte sedan direkt vidare till Hua Hin. Vi valde just Hua Hin för att det ligger relativt nära Bangkok och för att östra Thailand sägs vara lite lugnare när det är regnperiod, vilket det är i augusti. Det visade sig ha flera fördelar att åka denna tid; nästan folktom strand, lite turister och en lugn behaglig atmosfär.
'
Vi bodde på Taipurai City Hotel, vilket var en fullträff lägesmässigt. Lugnt dvs ingen biltrafik utanför
men ändå nära till allt. Själva hotellet var ganska enkelt och kunde ha städats bättre, men fullt godkänt med tanke på priset.
'Varför har jag inte kommit på den här affärsidén? Jag skulle kunna ta med mig alla djur och ställa mig i ett hörn på torget i Umeå. Det här var nog Hua Hins mest välgödda hund!
Dagen det regnade tog vi en lång promenad längs stranden till Wat Khao Takiab, Khao Takiab-stranden anses av vissa som den bästa delen av Hua Hins strand. Själv tycker jag att hela stranden duger! Vattnet är rent och varmt. Skönt att slippa bada i sopor, som i vissa delar av medelhavet.
Några av de många aporna vid Wat Khao Takiab "aptemplet"
Ridningen på stranden var det som definitivt avgjorde att vi åkte till Hua Hin. Man kan hyra häst/ponny en halvtimme och sedan får man rida i väg efter stranden. Hästarna var i betydligt bättre skick än vad jag hade befarat, endast en var i sådant skick att man mådde dåligt när man såg den. Jag skulle kunna tänka mig att ta hem dem allihop, de var otroligt snälla. De gick lydigt fram- och tillbaka i värmen och stod sedan helt stilla mellan ridturerna. Jag satt länge och studerade dem, tänkte att hm, det här skulle kunna vara något för mig och Nisse på Bettnesand, men insåg snabbt hur orealistiskt det skulle vara. Jag såg framför mig hur 1. Nisse skulle vägra gå en meter (kanske med lite övertalning av ledare), han skulle klart och tydligt visa hur tråkigt det är att gå samma väg fram och tillbaka hela dagarna. 2. Han skulle vägra stå stilla när mellan ryttarna, det fanns ju ingen mat vid vilstället.
Vi red två dagar; ena dagen red vi en halvtimme och svalkade hästarna i havet. Gången därpå hyrde vi dem en timme. Vi red väldigt lugnt pga värmen men vi var ändå tvungen att ta en liten galopp bara för känslan. Det är ju en dröm att få rida efter en lång sandstrand vid havet. Vi smög också i väg en bit och lät hästarna beta innan vi red tillbaka. Jag tror att hästarna blev både förvånade och glada över det oväntade inslaget. Innan vi lämnade Hua Hin köpte vi en stor påse morötter och gav till alla hästarna, En liten kompensation för att vi utnyttjade hästarna.
För min del är det väldigt svårt att åka utomlands och möta andra kulturers syn på djur. För första gången i mitt liv såg jag en djuraffär med hundvalpar i små burar i skyltfönstret. Två av valparna var enligt min bedömning inte mer än 4 veckor, varav en hade svårt att stå ordentligt pga veka framben. Glädjande nog fanns flera animal rescuecenter i Hua Hin, varav ett som tog hand om hundar. Vi åkte inte dit med hade vi stannat kvar där hade jag definitivt ställt upp som volontär. Och man får ju vara glad att hundarna inte såldes som framtida mat!
Det som det däremot fanns gott om var djuraffärer med hundkläder. Fullständigt självklart i ett land där det aldrig blir kallare än 25 grader.
Varje kväll gick vi till någon av alla marknader; Nattmarknaden, Grand Market samt Nattbasaren. Dessa riktar sig mest till turister. Lokalbefolkningen väljer helst Chat Chai, Pae Mai, La Kai samt Dinosauriemarknaden. Vi åt där varje kväll, väldigt god mat! och det blev en hel del shoppning. Kan ni tänka er: äkta beatshörlurar för 80 kr?! Mitt största fynd är dock en häst i trä.
Vi hade etiska dilemman även innan besöket i Elephant Village. Elefantbyn beskrivs som en park som tar hand om och räddar elefanter som ingen vill ha. Vi red en Alla skötare var snälla med elefanterna, men de stod i kedjor, förhoppningsvis bara på dagtid. Efter ridturen köpte vi massor med bananer och matade elefanterna.
Regnperioden märkte vi inte så mycket av, det regnade en dag och då regnade det bara några timmar. Det var iofs inte strålande sol men det var vi väldigt tacksamma över. Det var tillräckligt varmt med ca 30 grader, både i luften och i vattnet.
Från det ena till det andra; Om jag vore elektriker skulle det klia i fingrarna...
Jag skickar många tacksamma tankar mot Jenni-Ann, Elin, Sandra, Hillevi, Ida, Malin, Alva och mamma som tar hand om våra djur på ett förträffligt sätt. Jag är så glad att ni ställer upp. Utan er hade vi inte kunnat genomföra den här resan. Tack även till Eva-Carina och Johanna som har engagerat er i att hitta ett tillfälligt hem till Liza.