Lucky
En dag i våras var Per och hans kinesiska assistent Linda på väg hem från en lunchrestaurang. I en rabatt som de passerade fick de syn på ett litet huvud som stack fram. Det var en liten, liten valp som låg där alldeles tyst. Hur den hamnat där är en gåta men förmodligen hade den bara lämnats där för att dö, Den hade ingen päls och den kunde inte stå på sina framben. Om inte Linda tagit sig an den hade den inom kort tid törstat och svultit ihjäl. I en kartong fick den åka raka vägen till veterinären. Hon döpte honom till Lucky.
Hans framben var obrukbara, förmodligen på grund av undernäring. Redan efter ett par dagar med ordentlig mat raknade ett av frambenen något .
Trots sin situation har han fantastiska ögon, helt omöjliga att motstå.
Han har genomgått ett antal duschar för att få ordning på pälsen och nu har den vuxit ut och är glansig, fin och fri från ohyra.
Linda har hållit mig uppdaterad medan jag var hemma i Sverige och varenda gång jag öppnade hennes mail kom tårarna, Tårarna var en blandning över hur illa många djur behandlas här, stackars Luckys tillstånd men de rann även av tacksamhet över de människor som visar empati för djur. Det ger mig hopp om att det kommer att vända även här i Kina. Linda har varit fantastisk med Lucky och tack vare henne springer nu Lucky omkring som ett yrväder och är en mycket levnadsglad hund. Linda gav inte upp hoppet och gav Lucky en chans trots att allt talade emot honom. För mig är Linda en riktig hjältinna.